Giftemål / Möhippa

No comments »

Den 23 maj är det äntligen dax för Åsa & David att bli man och hustru, våra vänner sedan många år tillbaka. Som sig bör anordnade vi tjejer en möhippa som gick av stapeln igår lördag.

Dagen började olyckligt med regn varpå vår ursprungsplan gick i stöpet direkt. Meningen var att Åsa skulle hämtas av några för henne okända motorcykelkillar för transport till den 1.a aktiviteten. Men att åka hoj i spöregn var inte att tänka på varpå plan B hastigt sattes iverket. Via Taxi Stockholm bokades en transport, Åsa sattes ovetandes om destination i taxin med ett kuvert innehållande pengar för att sedemera kunna lösa sig ut.

1.a aktiviteten var så en lektion i konstsim på Eriksdalsbadet i Stockholm. En grupp på 11 “småbarns mammor” skulle nu utföra ett konststycke till program i takt till den underbara låten “you sexy thing”. Efter att ha fått lära oss att skovla, badkaret, segelbåten och formationen stjärnan var det så dax för den stora finalen. Uppdelade i 2 grupper fick vi så själva hitta på vårt programs början och slut, därefter var det dax för uppvisning. Anar att de stackarna på löpbanden mycket strategiskt placerade ovanför vår bassäng fick sig ett gott skratt när en och annan mamma av misstag istället utförde “ubåten” och frustandes och bubblandes sjönk under vattnet. Vi hade dock väldigt roligt och fick oss många skratt.

begravning-mm-tom-09-05-23-068

begravning-mm-tom-09-05-23-069

begravning-mm-tom-09-05-23-071

Efter ombyte och påklädning av bruden i en inte särskilt modern och smickrande outfit bar det iväg till Radission Sas Strand Hotel för brunch.

begravning-mm-tom-09-05-23-073

Där åts det diverse godsaker, pratades och kacklades damerna emellan i ett par timmar. Visst är det väl endå märkligt att oavsett hur mycket tid man har så skall det alltid stressas, jäktas och springas i slutändan för att inte bli sena. Är det ett storstads fenomen eller vad?!

2a aktiviteten var afrikansk dans på Urkraft i centrala Stockholm. Bruden kläddes upp i en afrikansk “outfit” och sen blev det dans för hela slanten. Nynnade sedan flera timmar på låten “Panta Panta Mera” som nån uppfinningsrik reklamare fixat till gällande returflaskor/burkar. Helt galet vad bra dom lyckats med den reklamen…

begravning-mm-tom-09-05-23-085

Vilken konstig känsla det är att röra sig till musik när rytmen inte finns i blodet utan nån helt annan stans. Eller är det kanske avsaknaden av rytm man begåvats med då?! Svettig blev jag i alla fall och så bar det iväg till ett babysims lokaler på Kungsholmen för lite iordningfixande innan hela ligan skulle släppas ut på stan. Ni kan ju tänka Er 16 småbarns mammor som sällan går ut, instängda i ett trågt omklädningsrum med lite vin och snacks. Det kan ju bara bli väldigt glatt och trevligt. Omvandlade till “kalaspinglor” begav vi oss så till..

Den sista aktiviteten som blev M/S Vindhems “Tacobåt” med ett coverband ombord. Det skålades, dansades och diskuterades så fram till dess att båten lade till vid Slussen vid 23.30 tiden.

begravning-mm-tom-09-05-23-096

begravning-mm-tom-09-05-23-106

begravning-mm-tom-09-05-23-109

begravning-mm-tom-09-05-23-107

Här tog kvällen dock slut för mig medan bruden och några vänninor försvann in på Patricia för att partaja vidare.

Efter en lång dag stupade jag så i säng omkring 01.00.

Min tröst min glädje

No comments »

cypern-2008-084Det finns två små stjärnor som lyser upp i mitt liv. Mina små kavata ögonstenar låter sig inte nedslås av stundens allvar utan tar vara på varje dag som om det vore den sista. Deras strålande små ögon och varma små händer kan få isar att smälta på ett par sekunder. När jag ser på dem fylls jag med framtidstro…

En födelsedag…

No comments »

Då var den då till ända min 35-års dag, 5 maj 2009 kom inte ens i närheten av min vildaste fantasi. Dagen har gått i grått både vad gäller väder, humör och sinnesstämning. Det som skulle bli en mysig familjedag blev istället en sorgens dag.

Min käre svärfar Anders, Jonas pappa och barnens farfar avled igår mycket hastigt och oväntat. Konstigt vad livet tar för oväntade svängar, ena dagen har hela tillvaron kastats omkull utan att man ens märkte hur det gick till. Förståndet hänger inte med, vill inte inse det faktum som onekligen existerar. Vad gör man när man ser ens käraste vän / make / pappa förblindas av sorg samtidigt som man själv kämpar för att stå emot trycket i bröstet som till slut gör att man exploderar i tårar. Hur många tårar kan en människa fälla? Hur kämpar man sig igenom dagen för sina barn när smärtan slår till?

Vänner, vad vore man utan dem? Idag har de ställ upp till 110 procent och mer därtill. De finns där när man som mest behöver trots att man själv kanske inte alltid är där när man de faktum behövs. Förtjänar man då dessa vänner? Jag hoppas och tror att så är fallet… jag lovar att bli en bättre människa som mer förtjänar mina fantastiska vänner – Tack för att ni finns!

Mina älskade barn vet nu att farfar somnat in och är i himmelen, önskar så att vi fått en chans att tacka för alla dessa år. 20år är en lång tid..

TACK Anders för dessa år, Tack för att du lät mig tillhöra din familj och Tack för din underbara son Jonas. Jag hoppas och tror att du i detta nu ser min tacksamhet till dig. Sov Gott och Vila i Frid, jag kommer aldrig att glömma dig!

tom-061231-0361