Måndag morgon

No comments »

Det är inte ofta måndagarna känns lika behagliga som denna. Är på väg till jobbet och har bara en ynka arbetsdag kvar till semestern, det kommer kännas så sagolikt skönt när jag åker åt andra hållet ikväll. Det enda som minskar glädjen något är Miltons lilla ledsna ansikte när skolans personal på morgonen upplyste om att barnen kanske får tillbringa mellandagarna på Vattmyra skolan. Semestern räcker inte hur långt som helst men det är svårt att förklara för en liten prins som bara ser att alla andra är lediga och han skall bli “ensam” på en annan skola…

En flygolycka

No comments »

Tänk vilket abrupt slut livet kan få endå?! Utan någon som helst förvarning, stiger man upp på morgonen omedveten om att det är den sista morgonen, sista frukosten och kanske även sista mötet med sina nära och kära. Man kanske gör samma sak som så många gånger tidigare, tar samma buss, bil eller tåg men destinationen blir en annan. Kanske döden inte är så mörk endå? Kanske blir den ljus och underbar efter den lilla stund av smärta man hinner känna innan döden är ett faktum och avslutar en människas liv för gott.
Jag hoppas och tror att så är fallet, att ödet styr vår väg och att meningen med livet finns inskrivet redan från början.
Sörjer med alla dem på flygplanet som störtade för några timmar sedan, hoppas det gick fort och må de vila i frid.

En ny dag

No comments »

Solen skiner från en klarblå himmel så här sista dagen i Augusti. Vart tog sommaren vägen och vad hände egentligen med mig?
Känner mig bara så orkeslös, svimfärdig titt som tätt och allmänt ur balans. Höll inte på att ta mig upp ur sängen imorse, hade gjort vad som helst för att bara få SOVA. Nu är jag i alla fall på väg, alltid nåt…

På väg hem

No comments »

Tog i alla fall tag i saken och bokade in ett läkarbesök. Blodprover är tagna och resultatet väntar liksom en kallelse / remiss till ultraljud. Blåsljud på hjärtats ena sida hittades och måste kollas upp. Inte konstigt att det ibland känns som om jag håller på att “kvävas”. Andnöd kan tydligen bli resultatet av ett klafffel, man hittar mycket när man googlar…

Trött

No comments »

Hur dåligt kan man egentligen sova?! Har varit ensam hemma i 4 nätter nu men det blir absolut inte bättre. Kl 02.30 hade jag fortfarande inte lyckats somna trots att tröttheten verkligen infunnit sig. Jag känner mig inte mörkrädd utan bara så orolig, hjärtat slår snabbt och jag känner mig uppjagad. Förstår inte varför, känner mig nästan lite rädd för att inte vakna upp igen om jag somnar.
I går hade jag endå alla förutsättningar för att sova gott. Tog en löptur på Järva med Nina (grannen) och den tog verkligen musten ur mig. Kanske berodde det på värmen i kombination med att jag inte alls sovit många timmar i veckan. Lägger man därtill att jag inte åt middag innan då kanske förklaringen finns o hitta där.
Är hur som helst på benen nu, på pendeltåget o laddar för en ny arbetsdag…torsdag igen.

Lördag 2 januari 2010

No comments »

Idag fick vi sovmorgon då Milton vaknade strax efter kl 08.00 och Nellie en stund senare. Känner mig piggare och mer utvilad än på länge.

 Kylan håller fortfarande i sig, idag har det varit runt-10 grader. Vad passar då bättre än att bege sig till ishallen för att där prova på lyckan. Båda barnen kämpade tappert och det inte utan framgång..

DSC01217

DSC01218

Vi fick även sällskap av Carro och barnen vilket förgyllde utflykten lite extra. Imorgon planerar vi för ett besök i slalombacken, om vädret tillåter. Nu strax dax för bastubad och lördagsmys!

Fy bubblan..

No comments »

Vad jag ha…ar datorer när jag inte får det att fungera. Försöker lägga in bilder från resan men nåt har hänt så det är stört omöjlligt att få det att fungera. Blir bara arg & tvär så jag får nog gå och lägga mig och sova på saken. Det brukar ju inte vara några konstigheter alls men troligen har jag väl kommit åt nån inställning av misstag GGGRRRRRRRRR..

Känner mig som ett åskmoln trots att vi haft en jätte mysig kväll med simmning för båda barnen. Bäst att säga God Natt och detta  med en förhoppning om  bättre lycka imorgon….

Torsdag

No comments »

Nu är torsdagen snart till enda, barnen leker som “galna” och är mer högljudda än någonsin (känns det som). Var kommer denna oerhörda ljudvolym från, är det dagis som är boven i dramat eller vad? Det är inte Jonas och jag som föregår med exemplet sinsemellan i alla fall, så mycket är säkert.

Idag kom så första indikationen från dagis på att Svininfluensan har kopplat sitt grepp om en av de 5 avdelningarna. Säker kan de aldrig vara men misstanken finns, varpå de går ut med en stark “varning”. Så nu är det bara att vänta och se vad som händer..

Den första snön

No comments »

Så kom det då på riktigt, årets första “riktiga” snöfall. Det varade inte länge men tillräckligt länge för att tankarna så sakteliga skulle börja vandra mot julen och allt vad det innebär. Måste nog säga att jag inte är så där överförjust i själva julhelgen, den  “räcker” endå inte till hur man än försöker..

Jo det är snö i luften,ganska mycket dessutom

DSC00936

December däremot, om man bortser från den trötthet som kroppen  känner i symbios med mörkret är mysigt. Jag älskar adventsstjärnor, ljusstakar och all annan mysbelysning som plockas fram ur vartenda hörn och skrymsle. Ja alla de människor därute som har kraften / orken att ställa tillbaka grejerna när julen väl är över. Vi har ju även de som trotsar alla “lagar och regler” och behåller sin adventsljusstake i fönstret (förhoppningsvis släckt) under hela året. Dessa människor förstår jag mig inte riktigt på….

Minneslunden

No comments »

Ikväll gjorde hela familjen ett besök i Minneslunden och tände ett ljus för Anders. En “jobbig” stund som betydde mycket för oss alla och gav tid för eftertanke och minnen. För många fina minnen har vi verkligen..

Det ljus vi tände

DSC00919

Tillsammans med de övriga

DSC00920

En födelsedag i minne av

No comments »

untitled

Till minne av Anders:

 Today I saw an fallen Angel, from the sky so deep deep blue.

 It must be our dearest Anders, who celebrates his birthday too.

 The sky is deep end reach eternety, a perfect place for harmony.

I hope he see us down on eart, with all our love in memory.

 I hope he see how much we care, about the man he became to be.

 Our Love will last forever and eternally…

Hösten på väg?

No comments »

Vad mycket det händer när man är bortrest 1v. Det har helt plötsligt blivit alldeles mörkt redan kl 19.30 på kvällen och vips så blir man plötsligt mycket tröttare . Det är märkligt hur mycket ljuset betyder för ens välbefinnande.

Nu är det dock bara att ta nya tag mot hösten, nästa ledighet blir väl nån extra dag runt jul kan jag tänka. Men tiden går fort så vi är nog där förr än vi anar. En glädjande nyhet är att både jul & nyår får anses vara “bra helger” för oss som inte kan vara lediga denna period..

Nu åkte jag dit igen

No comments »

Undra om jag precis blev “lurad” av en försäljare på hemväg från jobbet?! Trots att jag tittade ner i backen, tog en omväg för att liksom bli osynlig samt hade hörlurar så blev jag fast. En vältalig och mycket trevlig kille lyckades så övertala mig att teckna ett nytt mobilabonnemang hos Tele2 (har idag Telia). Detta var så klart det billigaste som i dagsläget går att få på marknaden..

Hur svårt kan det vara att bara säga NEJ NEJ NEJ jag är inte intresserad?

Historien upprepar sig

No comments »

Idag var jag sen hem då jag gjorde några ärenden efter jobbet. Det verkade dock ha varit just en sådan dag som jag själv fick förmånen att uppleva så sent som i förra veckan. Jonas såg helt slut ut och barnen var alldeles “upp i tok” när jag kom hem. Undra varför de blir så ibland? Tur var väl då att jag kom hem med friska krafter efter att ha suttit på tåget och vilat upp mig i 20 minuter. Dessförinnan fick jag även förmånen att se och uppleva denna vackra himmel, samma himmel som Fuglesang skall ut och promenera på imorgon.Vilken oerhört märklig känsla det måste vara att få se jorden från de avståndet…

Ny bild

Låt hjärtat vara med

No comments »

Jag har tillsammans med Vivi (en granne) åtagit mig uppgiften att starta upp och leda en gymnastikgrupp för barn födda -06. Detta för att ge Milton en chans att få prova på gymnastik samtidigt som det är kul att engagera sig. Som en följd av detta har jag idag köpt en cd med Mini Röris från Friskis & Svettis samt “klippt & klistrat” både hajar och krokodiler. Dessa små figurer skall sedan spridas ut på gympagolvet under “repen” och mellan de olika stationerna för att inge en liten skräckblandad förtjusning hos barnen. Förhoppningsvis leder det även till ett lite extra stort engagemang för att inte nudda golv & ramla i hajhavet…

Ska man göra nåt skall man göra det med hela hjärtat och det föröker jag verkligen här. Ser fram emot första mötet med gruppen på lördag med blandade känslor…

Svininfluensan

No comments »

Så har det då hänt, en ung man har avlidit i Svininfluensan mitt i vårt fina avlånga land. Jag har hittills inte känt mig särskilt oroad över denna sjukdom men borde kanske ändra inställning nu?!

Skenet bedrar

1 comment »

När jag tittar mig i spegeln så ser jag en tjej (det var fint sagt, kanske tant passar bättre) som ser lugn och harmonisk ut. Hon ser ut att vara en mycket sansad person med ett oändligt tålamod.

DSC00778

Nu råkar det dessvärre vara så att denna självuppfattning är aningen missvisande, det bor nämligen ett litet monster inom mig som tenderar att komma fram just precis när barnen trycker på de rätta “knapparna”. Denna oerhörda kunskap är något de besitter alltför väl, vilket gör att jag nästa går upp i molekyler varje gång det inträffar. Idag var just en sådan dag, när båda barnen tog tillfället i akt och visade upp sin enorma kunskap….

Varje gång det händer får jag så oerhört dåligt samvete efteråt, varför lät jag mig ledas in i fällan ytterligare en gång ? Ska det vara så svårt för en vuxen människa att ignorera de små när de sätter igång?!

Måste dock erkänna mig besegrad, mitt tjat & gnat tog till slut överhand och det var ingen rolig mamma som “domderade” runt. Vad jag än gjorde så blev det fel, det var inte bara fel mat, det var dessutom för lite mat på tallriken när den väl kom på bordet. Det var fel bestick, vi skulle sitta ute men endå inne, mamma skulle komma men endå gå. Hur jag än vände och vred på mig själv så blev det aldrig tillräckligt. Just precis en sådan dag var det idag.

Efter en sådan dag är vetskapen om att morgondagen dyker upp med nya förutsättningar och möjligheter befriande.. Hoppas innerligt att det där lilla monstret inom mig är precis lika trött som jag, då kanske det sover några extra dagar……

Romantiken lever

No comments »

Tänk vad härligt endå, ännu finns det hopp för mänskligheten. En arbetskollega blev idag “uppraggad” på sin lunchpromenad. Det är så himla gulligt, där kommer hon, en frånskild 2 barnsmor på lunch, stöter på en man som jobbar i en bilaffär i närheten. Han går fram, talar om hur vacker hon är samt att han blir knäsvag av att titta på henne. Hur vackert är inte det?! Han plockar fram en “företags penna” med sitt telefonnummer på ifall hon vill ringa… Kan det bli mycket finare än så?! Jag blev i alla fall glad enda in i själen, både för hennes skull och för tron på att det trots allt finns många underbara människor därute.. . Med så mycket elände i världen är det just en sån här liten solskenshistoria som förgyller dagen.

Hösten på väg?

1 comment »

Fy vad ruggigt kallt det är nu ikväll. Det är mulet, blåsigt lite småregningt och trist. Barnen har precis somnat, klockan är strax efter 20.00 och Jonas är fortfarande kvar på jobbet. Det var faktiskt riktigt länge sedan han jobbade över “på riktigt” så det känns helt ok. Igår firade vi vår 7-åriga bröllopsdag, vi gjorde inget speciellt mer än att äta lite ost & kex när barnen somnat. Det behövs inte så mycket mer än det där lilla extra för att man skall minnas dagen med värme. En stor bukett med rosor stod dessutom på bordet när jag kom intrillandes från jobbet. Själv hade jag inte köpt nåt (som vanligt) hade liksom tänkt att vår “myskväll” var det som gällde och att vi därför inte skulle köpa nåt till varandra. Fel hade jag som vanligt, får bara så dåligt samvete…. Han är verkligen världens mysigaste min man.

Nu blir det nog lite Tv och en tidig kväll så jag kan kurera min förkylning som så lägligt gjort sig till känna. Hoppas barnen klarar sig, Jonas har också blivit hängig så det vore väl kanske att hoppas för mycket…

Att vara barn

No comments »

Tänk vad enkelt endå, att vara liten och inte behöva ta ansvar. Ansvar är något man lär sig ta men de små tar inte lika allvarligt på det hela. Om leken frestar mer så tar leklusten överhand och för en stund så glöms den där “ansvarsbiten bort”. Tänk om man endå kunde få glömma allt ansvar ibland, alla dessa “måsten” som ibland nästan kväver en skulle sakta försvinna ut ur ens medvetande … vad skönt det vore. Att börja leva lite mer i nuet försöker man ju ibland, vem vet hur länge man får vara med i denna värld?! Men dessa “måsten” liksom smyger sig på endå, jag kan verkligen inte gå förbi de där leksakerna på golvet utan att böja mig ner för att plocka upp dem. Lika lite kan jag låta bli att ta fram dammsugaren när det knastrar under fötterna, den där högen med nytvättat som alltid tenderar att bli gigantisk innan jag ger mig på den pockar också på uppmärksamhet liksom mycket mycket mer. Det är ju så mycket skönare att sjunka ner i den där soffan framför TV:n och se sig om i ett prydligt hem. Kanske är jag pedant på “utsidan” men det ska gudarna veta att på insidan (i skåp och garderober) är det en oerhörd skillnad, det jag inte ser lider jag inte av. Till skillnad från Jonas som nog får kämpa en hel del för att stå ut med röran.

Hur som helst så blir man glad i hjärtat när man får vara tillsammans med barnen och ha en harmonisk dag/kväll, allting fungerar och alla är glada. Bild serien som följer säger en hel del om glädjen i att vara barn..

Lite eftertanke innan badet

DSC00697

Syskon (kär) lek

DSC00698

Lugnet efter stormen

DSC00700

DSC00699